Publicerad som krönika i Magazine Mazars nr 1 2019 med rubriken ATT VARA ELLER INTE VARA – 25 000? Med anledning av lagförslag rörande sänkning av aktiekapitalet av: Ola Sellert

Justitiedepartementet har tagit fram ett förslag om att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag ska sänkas från nuvarande 50 000 kr till 25 000 kr. Förslaget utgör ett led i regeringens strävan att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Den föreslagna sänkningen av kravet på aktiekapital är en del av det s k januariavtalet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Förslaget om sänkningen av aktiekapitalet ger anledning till ett antal funderingar som jag redogör för nedan.

I min verksamhet som advokat får jag allt som oftast frågor kring vilken associationsform som kan vara lämplig när man ska starta upp en verksamhet. Frågorna är ofta knutna till risker och ansvarsfrågor som kan uppkomma för den händelse verksamheten av någon anledning skulle gå över styr. Mycket kretsar kring hur man bör agera för att på bäst möjliga sätt eliminera eller minimera de risker som kan finnas som näringsidkare. Alla har olika förutsättningar för den verksamhet som ska bedrivas men en gemensam nämnare är i allmänhet just ansvarsfrågorna och som ett led i detta om verksamheten ska drivas som enskild näringsverksamhet, i handelsbolagsform eller som aktiebolag.

Att driva verksamhet i aktiebolagsform har blivit alltmer vanligt. Verksamhetsformen har många fördelar jämfört med att driva verksamhet som enskild näringsverksamhet. En väsentlig skillnad mellan de båda associationsformerna är att i den enskilda näringsverksamheten beskattas som utgångspunkt vinsten som inkomst av näringsverksamhet, med progressiv beskattning och uttag av socialavgifter, hos den som bedriver verksamheten.

En annan skillnad med aktiebolagsformen är grundprincipen att man är fri från personligt betal­ningsansvar för de skulder som uppkommer i aktiebolaget. Man riskerar ”endast” det kapital man satsat i aktiebolaget i form av aktiekapital. Denna ansvarsbegränsning förutsätter dock att man följer lagar och regler. I annat fall riskerar man att träffas av personligt ansvar enligt de bestämmelser som följer av bland annat skatteförfarandelagen och aktiebolagslagen.

I mitt arbete som konkursförvaltare har jag en skyldighet att undersöka bl a om styrelsen följt de regler i aktiebolagslagen som gäller upprättande av kontrollbalansräkning. Jag har genom åren kunnat konstatera att det är vanligt att de som bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform inte känner till reglerna i bl a aktiebolagslagen och skatteförfarandelagen som kan medföra att styrelsen riskerar ett bli personligt betalningsansvariga för skatteskulder och andra skul­der som uppkommer i bolaget och som inte är betalade vid en konkurs. En vanlig missuppfattning är vidare att man kan undgå ansvar om man lämnar styrelsen innan en förestående konkurs.

En central bestämmelse i aktiebolagslagen i dessa sammanhang är 25 kap 13§. Bestämmelsen säger att bolagets styrelse ska upprätta en kontrollbalansräkning när bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet. Idag är det lägsta tillåtna aktiekapitalet 50 000 kr. Merparten av de aktiebolag som nybildas har ett aktiekapital som uppgår till detta belopp. Detta innebär i princip att när förlusterna överstiger 25 000 kr är styrelsen skyldig att agera och låta upprätta en kontrollbalansräkning. Följer man inte dessa regler riskerar styrelsen ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder som inte är betalade om bolaget skulle försättas i konkurs.

Gränsen för aktiekapitalet kommer om förslaget går igenom från den 1 januari 2020 att sänkas till 25 000 kr. Enligt min uppfattning kan detta komma att leda till bekymmer, trots att syftet är att möjliggöra för ännu fler näringsidkare att bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform. Det kommer nämligen att innebära att styrelsen är skyldig att låta upprätta en kontrollbalansräkning redan när förlusterna uppgår till 12 500 kr. Alla som bedriver någon form av verksamhet vet att kostnaderna i uppstartsskedet ofta uppstår före intäkterna. Många aktiebolag som startar upp sin verksamhet redovisar därmed förluster i inledningsskedet av verksamheten.

En annan reflektion med anledning av detta är att merparten av nystartade aktiebolag idag väljer att inte ha en revisor. Detta kan innebära ytterligare en risk eftersom man i och med detta går miste om den kunskap om lagar och regler som är nödvändig för att kunna driva verksamheten utan risk för personligt ansvar. Det är dock min förhoppning att de som bildar aktiebolag är kloka nog att anlita kompetenta rådgivare i form av t ex revisorer eller redovisnings­konsulter. 

 

 Juni 2019

Advokat, Partner Ola Sellert

Trägårdh Advokatbyrå AB

 

 

Länk till Krönika i Magazine Mazars nr 1 2019

Länk till LinkedIn och mer information

https://www.mazars.se/Start/Nyheter/Vaara-publikationer/Kundmagasin-och-nyhetsbrev/Magazine-Mazars

http://ebooks.exakta.se/mazars/2019/1901/page_1.html