I denna sista del i vår miniserie ska frågor om hur företaget skyddar sina immateriella rättigheter och tillgångar beröras och då främst sådana rättigheter som utvecklas av de anställda i företaget. Hur hanteras dessa frågor i anställningsavtalet och vad gäller avseende rättigheter knutna till arbetstagares uppfinningar och arbete som resulterar i andra immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter eller immateriella tillgångar är sådana rättigheter och tillgångar som inte direkt går att ta på, dvs. kunskapsbaserade rättigheter och tillgångar. Immateriella rättigheter kan vara registrerbara, dvs möjliga att registrera som patent, mönster, design eller som varumärke. När man använder begreppen immateriella rättigheter och immateriella tillgångar brukar begreppen, i vart fall i arbetsrättsliga sammanhang, även inkludera icke-registrerade eller icke-registrerbara rättigheter. Det kan exempelvis vara fråga om arbetsresultat i form av datalösningar, en textfil, en ritning, ett recept eller kunskap som sammanfattats i någon annan form (muntligen, visuellt osv).
Rör det sig om immateriella rättigheter som tillkommer eller används i företagets verksamhet kan sådan information komma att utgöra företagshemligheter och skyddas genom lagen om företagshemligheter. Läs mer om detta i del 1 i miniserien. Därutöver kan arbetsgivaren ha varit förutseende och tecknat avtal om sekretess (tystnadsplikt) med arbetstagaren som även detta ger skydd mot att känsliga uppgifter röjs.
Arbetsgivare brukar därutöver vanligen komplettera anställningsavtalen med en bestämmelse som innebär att arbetstagaren med bindande verkan överlåter alla rättigheter kopplade till immateriella rättigheter och immateriella tillgångar som tillkommer inom ramen för anställningen och som relaterar till arbetsgivarens verksamhet. Vanligen gäller därmed att alla immateriella rättigheter och tillgångar som skapas av arbetstagaren, ensam eller gemensamt med andra i arbetet, tillkommer arbetsgivaren. Detta gäller oavsett om de immateriella rättigheterna och tillgångarna skapas under eller efter arbetstid. Kravet är att de immateriella rättigheterna ska falla inom ramen för den verksamhet arbetsgivaren bedriver.
För att en bestämmelse om arbetsgivarens rätt till immateriella rättigheter och tillgångar som skapas av den anställde ska vara möjlig att tillämpa på uppfinningar som tillkommer av arbetstagare måste vissa tvingande bestämmelser i lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar tillämpas. Det bör i detta avseende noteras att det finns ett undantag för lärare som vi inte kommer att gå närmare in på i denna artikel.
Enligt lagens huvudregel har arbetstagare rätt till sina uppfinningar på samma sätt som andra uppfinnare om inte avtal träffas om annat eller annat följer av lagen i fråga. Med uppfinningar avses i detta fall endast uppfinningar som är patenterbara enligt bestämmelserna i patentlagen.
Har inte avtal träffats enligt ovan om arbetsgivarens rätt till immateriella rättigheter (som då inkluderar uppfinningar) som arbetstagaren utvecklat gäller att arbetsgivaren, enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar kan ha rätt att inträda som rättsinnehavare till uppfinningen i vissa situationer. Oftast ger avtalen en större möjlighet för arbetsgivaren att inträda som rättsinnehavare än den möjlighet som erbjuds enligt lag.
SKÄLIG ERSÄTTNING FÖR RÄTTEN TILL ARBETSTAGARENS UPPFINNINGAR
Oavsett om arbetsgivaren inträder som rättsinnehavare till arbetstagarens uppfinningar enligt lag eller avtal måste skälig ersättning för detta utbetalas till arbetstagaren. Skälig ersättning bestäms enligt lagens bestämmelser med hänsyn till
- uppfinningens värde,
- omfattningen av den rätt till uppfinningen som arbetsgivaren övertagit (t.ex. har uppfinning övertagits med äganderätt eller med nyttjanderätt), och
- vilken betydelse som anställningen har haft för tillkomsten av uppfinningen (t.ex. om arbetsgivarens verktyg eller know-how använts för uppfinningens tillkomst).
Om värdet på uppfinningen som tas över (efter en bedömning enligt ovan) överstiger vad som ”rimligen kan förutsättas” med hänsyn till arbetstagarens lön och förmåner inom ramen för tjänsten ska ersättning utbetalas till arbetstagaren om arbetsgivaren inträder som rättsinnehavare avseende uppfinningen i fråga.
Att bedöma värdet efter ovanstående principer är svårt och ganska oförutsebart. Med tanke på att man inte på förhand vet hur värdefull en uppfinning kan komma att bli är det dock förmodligen rimligt att frågan om uppfinningens värde får hanteras när den uppstår.
Noterbart är att lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar endast gäller för uppfinningar som är patenterbara enligt patentlagens bestämmelser. Att teckna avtal med anställda om att även rättigheter knutna till andra immateriella rättigheter ska övergå till arbetsgivaren blir därmed viktigt för många arbetsgivare som vill försäkra sig om äganderätt och nyttjanderätt till även sådana immateriella tillgångar.
Miniserie: Skydda företagets verksamhet på en konkurrensutsatt marknad
- Del 1 (onsdag den 18 september): Företagshemligheter och sekretess, läs mer
- Del 2 (onsdag den 25 september): Konkurrensförbud, läs mer
- Del 3 (onsdag den 2 oktober): Rekryteringsförbud (kolleger, kunder och samarbetspartners), läs mer
- Del 4 (onsdag den 9 oktober): Immateriella rättigheter och anställningsavtal
Mer information om minimikrav på anställningsavtalets innehåll finns här. Om ni har frågor eller funderingar på det arbetsrättsliga området är ni varmt välkomna att kontakta undertecknad eller någon av medarbetarna vid Trägårdhs arbetsrättsgrupp.
Följ gärna Trägårdh Advokatbyrå på LinkedIn för att ta del av artiklar och nyheter från oss och besök gärna in på vår hemsida med jämna mellanrum för senaste nytt.